Söka - Procura - Search

Tuesday, November 25, 2008

Bisats








"Ordföljd" Bisats [oração/perídio etc]. Eu
acho que essa parte da gramática é bem mais fácil no idioma sueco do
que em português.



O material está nesse link: Bisats

Update av "bisats" 3 december 2008 http://docs.google.com/Doc?id=dhcqkx5c_1683mczmqf5








Tuesday, November 18, 2008

Para aprender a escrever uma [HS






Para aprender a escrever uma [HS] och [BS] antes tem de saber "satsadverbial" [adverbets placering] och "konjunktioner" [samordnande konjuktion och underordnande konjunktion]

Huvudsats [HS] - I en huvudsats placeras många adverb "alltid" efter första verbformen. [Em uma oração principal coloca-se o "adverb" sempre depois do primeiro verbo]

Tidsadverb: [advérbios de tempo]
nu (agora)
nyss (há pouco, ainda agora, agorinha)
nyligen (há pouco, ainda agora, agorinha)
genast (imediatamente, sem demora, logo, já, agora mesmo)
strax (logo, imediatamente, já)
snart (
em breve, dentro em pouco, daqui a pouco)
numera (agora, no momento)
förr (antes; antigamente)
först (
primeiro/a, primeiramente, primeiro lugar)
alltid (
sempre)
ofta (muitas vezes)
ibland (às vezes, de vez em quando, ocasionalmente)
sällan (raramente, raras vezes)
aldrig någonsin (nunca (mais), jamais

Satsadverbial : usa para escrever HS(huvudsats) och BS(bisats), essa lista tem os "satsadverbial" mais usado no idioma sueco.

absolut (=absolutamente)

aldrig (=nunca)

alltid (=sempre)

antagligen (=provavelmente)

bara (=só, somente, senão, não mais que)

dessutom (= além disso, além de que, demais)

egentligen (= propriamente; na realidade)*

faktiskt (= realmente, de fato)

för de mesta (=na maiorias das vezes…

gärna (=com prazer, de boa vontade)

ju[du vet ju] (=vc sabes muito bem que…)

kanske (=talvez)

möjligen (=possivelmente)

nog (=bastante)

också (=também)

ofta (=muitas vezes)

redan (=já)

slutligen (=finalmente)

snart (=em breve, dentro em pouco)

säkert (=seguramente, certamente)

sällan (=raramente, raras vezes)

troligen (=provavelmente)

tyvärr (=infelizmente)

vanligen (=geralmente)

verkligen (=realmente)

väl (=bem)
äntligen (=finalmente)

Negationer: [advérbios de negação]
icke (não)
inte (
não; nada; nem uma vez; de modo algun (depende do "sentido" da frase)]
ej (não)
ingalunda (de nenhuma maneira, de modo algun, de maneira alguma)
omöjligen (impossível (adj. pt); "que não pode existir, acontecer, etc.")
knappt (pouco, insuficientemente)
knappast (
pouco, insuficientemente)

Ex: [HS]
1.
Han kommer inte.
a) han (subjekt)
b) kommer (verb)
c) inte (adverb {negation})

2. I frågor: Kommer han inte? --- Vill han inte komma? --- Har han inte kommit?

Bisats [BS] - I en bisats placeras desa adverb "alltid" före första verbformen. [Em uma "bisats" coloca-se o "adverb" "sempre" antes do primeiro verbo]

Ex: [BS]

1. Han säger att han inte kommer. --- Han säger att han inte vill komma.
2. Hon frågar om han inte kommer. --- Hon frågar om han inte har kommit.

Regel:(forkt.) [I huvudsatser kommer satsadverbet "efter" både subjekt och verb.]
[I bisatser kommer satsadverbet "före" verbet]

P.S.: Alguns livros em sueco escreve: "vandrande adverb" ou satsadverbial ou satsadverbet {é a mesma coisa}

1. Varför ringer du aldrig? [HS]
2. Hon undrar varför du aldrig ringer.[BS]
3. Du kan inte? Då ber jag någon annan. [HS]
4. Om du inte kan ber jag någon annan. [BS]

Fortsätt ......







Ordföljd "Update"

Eu estou fazendo o "update" sobre "Ordföljd" [oração/perídio etc]. Eu acho que essa parte da gramática é bem mais fácil no idioma sueco do que em português.

O material está nesse link: Material Oline I

Dúvidas??? Escreva um comentário no Blog.

Monday, November 10, 2008

Homonymer - Homônimos

På svenska: ord med identisk uttal men med skilda stavningar och betydelser. {palavras que têm a pronuncia parecida/semelhante, mas escrever diferente e têm significados diferentes}
På portugisiska: [definição] palavras que se pronuncia e/ou escreve da mesma forma que a outra, mas de origem e sentido diferentes. {são vocábulos que apresenta a mesma grafia ou a mesma pronúncia, mas significações diferentes. Os homônimos podem ser de três tipos: Homônimos homófonos, homógrafos e homônimos homófonos e homógrafos}. (fonte: 1001 dúvidas de português "Ernani & Nicola". Aurélio "dicionário")
"uttal" [e] {essas palavras tem a pronúncia do [e] mesmo que escreva
[ä]}
1. beck [
piche] ------- bäck [riacho, córrego]

2. beteckning [
notação] ----- betäckning [cobertura, abrigo (ex: uma area coberta); {animal  (quando eles faz sexo)}

3. bleck
(s) ett, blecket, bleck, blecken [chapa de ferro, lata (metal)] ----  bläck [cartucho de tinta para impressora]
4. egg (s) -en, -ar [
gume, corte (das facas, etc)] ----- ägg (s) ett, ägget, ägg, äggen [ovo (estrutura reprodutiva produzida por fêmeas de aves, reptis, peixes etc]

5. elva [
nr. onze (11)] ---- älva (s) -n, -or [fada (história infantil)]
6. fest (s) -en, -er [
festa ] -------- fäst (v) fästa, fäster, fäst, fäst! [fixar, segura, atar, prender]
7. hell! [
interjeção (salve!) ] ----- häll¹ (s) -en, -ar [rocha lisa; lagem (fogão elétrico com apenas as bocas] --- häll² (v) hälla, häller, hällde, hällt, häll! [encher]

8. hemma (adv) [
lar, casa, moradia; pátria, país natal] ----- hämma (v) -r, -ade, -at, hämma! [impedir, reter, parar; inibir]
9. hetta (s) hettan [
calor; ardor; (fogosidade)] ---- hätta (s) -n, -or [um tipo de touca
]
10. lett¹
(v) leda, leder, ledde, lett, led! [ chefiar, gerir, administrar], lett² (v) le, ler, log, lett, le! [sorrir] lett³ (s) -en, -er [letão/letoniano (pessoa da Letônia] ---- lätt (# tung) (# svår) (adj) lätt, lätta [leve # pesado; fácil # difícil]

11. men (adversativ konjunktion) [
(conjunção)porém, todavia] ---- män (plural av man)(s) mannen, män, männen [plural de "homem" (homens)]
12. sett (v) se, ser, såg, sett, se! [
(v) ver; olhar, contemplar, mirar, fitar] ---- sätt¹ (s) ett, sättet, sätt, sätten [maneira, modo; estilo, forma, método], sätt² (v) sätta, sätter, satte, satt, sätt! [pôr, colocar; sentar]

13. skeppa (v) -r, -ade, -at, skeppa! [
mandar/transportar por via marítima] ------- skäppa [media antiga que não usa mais (1200)]
14. vecka¹ (s) -n, -ar [
uma semana] vecka² (v) -r, -ade, at, vecka! [fazer pregas (em roupa)] ----- väcka (v) -er, -te, -t, väck! [acordar, despertar, chamar
]
15.
  vett (s) vettet [juízo, bom senso] ----- vätt (v) väta, väter, vätt, vät! [molhar
]

[æ] uttal {pronúncia}

16. verk (s) ett, verket, verk, verken {konstverk, mästerverk} [obra (trabalho); obra (de arte)] ----- värk (s) -en, -ar {tandvärk, huvudvärk} [dor (-es), {dor de dente, dor de cabeça} ]

17. verka (v) -r, -ade, -at, verka! {arbeta, (det verkar som) [trabalhar, agir atuar, (parecer)] ---- värka (v) -er, -te, -t  [doer]

Monday, November 03, 2008