Söka - Procura - Search

Wednesday, February 25, 2009

Underordnande konjunktioner

[underordnande (börjar en bisats)] {incia uma oração "subordinada"}
Pt.: Conjunções subordinativas { causais, comparativas, concessivas, condicionais, conformativas, consecutivas, finais, proporcionais, temporais e integrantes}
2. Deskriptiva (sätts-): {pt. casuais: porque, pois, porquanto, como [=porque], pois que, por isso que, já que, uma vez que, visto que, visto como, que, etc.}

genom att
- Genom
att han blev sjuk, kunde han inte resa.[ Visto que ele ficou doente, ele não viajou.]
- Han blev rik genom att han vann på Lotto. [Uma vez que ele ganhou na loto ele ficou rico.]
- Han blev rik genom att vinna på Lotto. [Por isso que ele ficou rico ganhou na loto.]
utan att
-
Tjuven tog sig in i huset, utan att något hörde honom. [Visto que ninguém ouviu o ladrão, ele invadiu a casa]
- Barnen försvann utan att föräldrarna märkte det. [Uma vez que os pais nem perceberam a criança sumiu.]
Temporala (tids-): {pt. temporais: quando [=när/då], antes que, depois que, até que, logo que, sempre que, assim que, desde que, todas as vezes que, cada vez que, apenas, mal, que [=desde que], etc.}

när (då)
- Då/När
vi kom fram, var det mörkt. [Quando chegamos, estava escuro.]
- Hon bodde på landet, när hon var liten. [ Ela morava no interior, quando era pequena.]
- Han går ut när han har läst läxan. [Ele vai para fora depois que de feito os deveres escolares.]

medan {under der att}
-
Måste du läsa tidningen, medan du äter? [ Você precisa ler uma revista/um jornal, enquanto/ ao mesmo tempo que você come?
- Han hör på radio medan han lagar mat. [Ele escuta radio enquanto ele faz comida.]
innan
- Innan
vi går, måste jag ringa ett samtal. [Eu preciso telefonar antes de nós irmos.]
- Hon låser dörren innan hon går hemifrån. [Ela tranca a casa antes de sair.]
tills {till dess (att)}
-
Han väntade på mig, tills jag kom. [Ele me esperou, até eu chegar.]
- Vi måste vänta tills regnet går över. [Nós precisamos esperar até que a chuva passa.]
inte ... förrän {förrän: förekommer efter negativ sats}
- Jag går inte, förrän du har kommit. [Eu não vou, antes de você ter chegado.]
- Ali lärde sig inte svenska förrän han träffade Maria. [Ali não aprendeu sueco antes de ter encontrado a Maria.]
sedan {alltsedan (=ändan sedan)
} [efter de att]
-
Jag har inte sett Benny, sedan vi gick i skolan. [Eu nunca mais vi o Benny, desde que  nós deixamos de frequentarmos a escola.]
- Sedan han kom till Sverige, har han lärt sig mycket svenska. [Desde que ele que chegou na Suécia, ele aprendeu muito o sueco (idioma).]

Friday, February 20, 2009

Konjunktioner II

4. Explanativa (förklarande):
för
Han kan inte komma för han är sjuk. [Ele não vem porque ele está doente.]
Han vill bo i Skåne, för där är klimatet mycket bättre för hans reumatism. [Ele quer mora no Skåne, porque lá o clima é muito melhor para o reumatismo dele.]
ty [förekommer bara i skriftspråk] (só usa na língua escrita (literária))
Pt: Explicativas,
que ligam duas orações, a segunda das quais justifica a idéia contida na primeira: que, porque, pois porquanto.
5. Konsekutiva (följd-):
så
De hade inga pengar, så det blev ingen semesterresa. (Eles não tinha dinheiro, portanto não viajaram nas ferias.]
Brödet är slut, så jag måste baka idag. (O pão acabou, portanto eu preciso fazer pão hoje.)
Pt.: Conclusivas,
que servem para ligar à anterior uma oração que exprime conclusão, consequência: logo, pois, portanto por conseguinte, por isso, assim, então.
Underordnande konjunktioner [underordnande (börjar en bisats)] {inicia uma oração "subordinada"}

1. Allmänt underordnande:
att [
I ledig stil utelämnas ofta "att" efter korta huvudsatser.] {no estilo informal, não precisa usar o "att" depois de orações principais (se elas são curtas)}
Jag hoppas (att) det går bra.
[Eu espero que tudo de certo.]
Han säger (att) han är sjuk.
[Ele disse que está doente.]
Det var bra (att) du kom.
[Que bom que você veio.]
Vi märkte inte att de blev kallare.
[Nós não percebemos que esfriou.]
Jag är säker på att det är ett misstag.
[Eu tenho certeza que foi um engano/erro.]

Emfatiskt: Att det är ett misstag, (det) är jag säker på.

Friday, February 13, 2009

Konjunktioner I

Samordnande konjunktioner - som binder ihop ord eller satser av samma sort (t ex substantiv och substantiv, huvudsats och huvudsats, bisats och bisats)
Underordnande konjunktioner - som binder ihop satser av olika sort (huvudsats med bisats eller bisats huvudsats).
Pt: [Conjunção - palavra invariável que liga duas orações ou dois termos que exercem a mesma função sintática dentro de uma oração. As conjunções classificam-se em:

  • coordenativas: ligam termos que exercem a mesma função sintática, ou orações independentes (coordenadas). Subdividem-se em: aditivas, adversativas, alternativas, conclusivas e explicativas
  • subordinativas: ligam duas orações sintaticamente dependentes (subordinadas). Subdividem-se em: causais, condicionais, consectivas, comparativas, conformativa, concessivas, temporais, finais, proporcionais e integrantes. (Fonte: 1001 dúvidas de português : José de Nicola e Ernani Terra)]

Samordnande konjunktioner
(coordenativas)

1.
Kopulativa (förbindande):
och
- Hon sjunger och spelar. (Ela canta e toca.)
- Om vi får lust och (om) vädret är vackert, kör vi till havet i morgon. (Se nós tivermos com vontade e (se) o tempo tiver bom amanhã, vamos para o litoral.)
- Ella arbetar på ett kontor, och hennes man arbetar i affär. ( Ella trabalhar em um escritorio, e o marido trabalhar em uma loja.)
- Han sjunger när han duschar och (när han) lagar mat. (Ele canta quando ele toma banho e quando ele faz comida.)

samt =och {förekommer i skriftspråk som variante till och. Samt kan inte binda samman två "huvudsatser"}
[samt é igual och (=e), usa apenas para escrever]
- Hon köpte koppar och glas samt en kaffekanna. (Ela comprou xícaras, copos de vidros e uma garrafa térmica.)
- Till imorgon ska ni läsa sidorna 10-13, 18-25 och 32-34, samt hela kapitel 12. (Para amanhã vocês lerão as paginas 10 até 13, 18 até 25, 32 até 34, como também todo o capítulo 12.)
- Banken har öppet måndag-fredag kl 9-15, samt tisdagar kl 15-19.
- Han har bedrivit studier i kemi, fysik samt matematik.
Pt: aditivas - expressam idéia de acrescetamento, adição: e, nem, não só... mas também, não só.... como também, não só... mas ainda etc.
P.S.: No idioma sueco só tem apenas "och /samt"
2. Disjunktiv (särskiljande):
eller
- Du kan köpa boken eller låna den på biblioteket. (Você pode comprar o livro ou emprestar na biblioteca.)
- Pengar eller livet! (O dinheiro ou a vida!)

Technorati Tags: ,

- Ska du eller jag göra det? (Você vai fazer ou eu mesmo/a faço?)
- Bestäm dig! Vill du gå på bio eller vill du inte?
- Malin brukar cykla eller åka bil till arbetet. ( Malin costuma ir de bicleta ou de carro para o trabalho.)
Pt: alternativas - expressam idéia de alternância, escolha, exclusão: ou, ou....ou, ora ...ora, quer .... quer etc.
ex: Ou saio eu, ou sai ele desta sala.
P.S.: No idioma sueco só tem apenas "eller"

3. Adversativa (motställande):
men
-
Jag skulle gärna köpa boken, men den är för dyr. (Eu gostaria de compra o livro, mas é muito caro.)
- Om du vill köpa den men tycker att den är för dyr, kan du låna den av mig.
- Åke tycker om Pia men (han) vill inte gifta sig med henne. (Åke gosta da Pia mas (ele) não quer casar com ela.

fast {
i ledigt talspråk} (usa informalmente no idioma falado)
- Jag kom försent fast det gjorde ingenting. (Eu cheguei tarde porém não tem nada de mais.)
- Pengar är inte allt här i världen, fast ibland skulle det vara roligt att ha lite mer av dem.
- Hon ville inte se honom mera, fast han kom ändå.
utan {förekommer bara efter "negativa satser"} [ "utan usa apenas nas "frases/orações negativas"]
- Han kommer inte i morgon utan först i övermorgon. (Amanhã ele não virá, só depois de amanhã)
- De stannade inte i Malmö, utan forsatte till Götebrog. (Eles não pararam i Malmö, seguiram para Götebrog)
- Han ringde aldrig till henne, utan hon ringde till honom. (Ele nunca telefonou, então ela telefonou para ele.)
Fortsätta.......

Monday, February 09, 2009

Links do material: [abra o link que c...

Links do material: [abra o link que cai nos "Posts" substantiv, etc]



Substantiv



Adjektiv



Verb



Pronomen



Adverb



Repetition av Prepositioner



Konjunktioner
[tem apenas 4 Posts (em construção)]



Interjektioner [
em construção]



Räkneord



Ordföljd




Ordkunskap [tem 40 "Posts" sobre, sammansatta ord, synonymer, homonymer]

Ordbildning


A lista completa do material que está no "Blog", eu ainda estou fazendo o "update" do material

Tem o "Blogg" só dos substantivos aqui:

Tem tem outro "Blogg" [vocabulário] tem do "Aa até "Kk (kulört) aqui:

Friday, February 06, 2009

Guide II para meus "Blog" 1. Começar:...

Para aprender o idioma sueco você tem de saber as "9 ordklasser" + + +

Substantiv:

- Genus: utrum och neutrum {en-ord och ett-ord} (* alguns livros também escrevem " {n-genus och t-genus}
Na verdade é mesma coisa.
Ex:  en-ord
- en stol
{obestämd form "singular"} [uma cadeira}
- stolen {bestämd form "singular"} [a cadeira]
- stolar {obestämd form "plural"} [as cadeiras]
- stolarna {bestämd form "plural"} [umas cadeiras]

ett-ord
- ett
bord {
obestämd form "singular"} [uma mesa]
- bordet
{bestämd form "singular"} [a mesa]
- bord (-)* [não tem plural]
{obestämd form "plural"} [as mesas]
- borden
{bestämd form "plural"} [ umas mesas]

Portanto o idioma sueco tem 4 formas duas no singular e duas no plural och "genitiv" (ägandeform) eller grundform.

Genitiv
Svenskan har två kasus: grundform och genitiv.
Genitiv kan bildas av substantiv, substantiverade adjektiv samt vissa pronomen. [-s]

grundform - en pojke, pojken, pojkar, pojkarna [um menino, o menino, os meninos, uns meninos]
genitiv - en pojkes, pojkens, pojkars, pojkarnas [um menino, o menino, os meninos, uns meninos]

Deklinationer:
1:a, 2:a, 3:e, 4:e, 5:eA och 5:eB, 6:e

Substantivets obestämda och bestämda form

Svåra substantiv (oregelbundna substantiv)

*******************************************

Adjektiv:
-
regelbundna och oregelbundna adjektiv
- adjektivets böjning - {en-ord - ett ord, - singular, plural}
- adjektivets ställning
- adjektivets komparation {böjning - {en-ord - ett-ord, singular, plural}
- adjektivets superlativ {böjning - {
en-ord - ett-ord, singular, plural}
- användningen av adjektivets former
- substantivering av adjektiv
- adjektiv + substantiv

********************************************************
Verb:
-
de svenska verben indelas i fyra konjugationer
- 1:a, 2:aA och 2:aB, 3:e är regelbundna
- 4:eA ,B, C, D är oregelbundna
- presens, perfekt och pluskvamperfekt (har/hade + supinum av huvudverbet), supinum (är em tempusbildande verb form), futurum (ska(ll) eller kommer att + infinitiv av huvudverbet, futurum exaktum, imperativ
- verbens böjning {infinitiv (att tala), imperativ (tala), presens (talar), imperfekt (talade), supinum (har/hade talat), presens particip (talande
), perfekt particip ( talad, talat, talade)
- hjälpverb
- modala hjälpverb
- verb aktiv och passiv(-s) {det + passiv form med -s}
- verb deponens (att andas) {verb som slutar på -s utan att ha passiv betydelse. {reciproka deponens och absoluta deponens}
- reciproka verb
- verb intransitiva och transitiva
- sammamsatta verb
- Modus*** (estuda no ensino médio (2:o grau)
- Konditionalis
- Tempus {presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt, futurum, futurum exatum}
- verb som kan följas av "infinitiv"
- verb {[veta, kunna, känna], [tycka, tänka, tro], [ställa, lägga, sätta, stå, ligga, sitta], [bli, vara], byta, växla, ändra, förändra]}
- partikelverb [om**]
- lista över svåra verb (oregelbundna)


*****************************************************************************
Pronomen:
-
personliga pronomen {subjektsform och objektsform}
- Tilltal****
- användningen av den och det
-
reflexiva pronomen
- possessiva pronomen
- demonstrativa pronomen
- determinativa pronomen
- relativa pronomen
- interrogativa pronomen
- indefinita pronomen
********************************
Adverb:
-
tidsadverb {
frågande, allmänna, (frekvensangivande)}
- rumsadverb {frågande, allmänna}
- sättsadverb
- gradadverb
- jakande och nekande adverb
- konjunktionella adverb
- adverbens komparation {regelbundna och oregelbundet}

************************************************************
Prepositioner: ******
-
kan vara "enkla", "sammansatta", "bestå av flera ord"
- prepositioner i tidsuttryck {tidpunkt, tidslängd, frekvens}
- "hus", "rum", "geografi", "övrigt", "konkret"
- några "ovanliga prepositioner"
- prepositionsuttryck
- P.S.:
prepositioner kan även förekomma som adverb [as vezes as "preposições podem vir como "advérbio"]
*********************************************************************************
Konjunktioner:
-
samordnande {kopulativa (förbindande), disjunktiv (särksiljande), adversativa (motställande), explanativa (förklarande), konsekutiv (följd-)
- underordnande (subjunktioner) {allmänt, deskriptiva (sätts-), temporala (tids-), komparativ (jämförelsen-), konsekutiva (följd-), kausala (orsaks-), konditionala (vilkors-), koncessiva (medgivande), interrogativa (fråge-)

******************************************************************
Interjektioner och onomatopoetiska uttryck:
-
uttryck för känslor
- hälsningar
- onomatopoetiska utrop

************************************************
Räkneord: [lätt*]
- grundtal, ordningstal
- tidsangivelser
- övriga uttryck med räkneord
- grundtal som "substantiv"

***********************************************
Ordföljd:
-
ja/nej-frågor
- frågor med frågeord
- paståenden
- paståenden och frågor med "inte"
- paståenden och frågor med hjälpverb
- paståenden och frågor med hjälpverb och "inte"
- subjekt - verb - objekt - adverbial (satser)
- ordföljd med objekt - plats - tid
- placering av satsadverb
- bisatser
- indirekt form
- "vandrande adverb"
- villkorssatser
- frågebisatser
- indirekt tal och indirekta ja/nejfrågor
- utropssatser
- satsfläta i frågor med frågeord
- emfatisk omskrivning
- presentering
- satsförkortning
- rak och omvända ordföljd
- Schema för ordföljd i huvudsats
-
Schema för ordföljd i bisats
- Ordföljdstendenser ***** (curso avançado (SAS/Svenska A)
- satsadverb
- vanlig ordföljd
- transformationer*****
- tilläggstransformationer
*****
- strykningstransformationer
*****
- utbytestransformationer
*****

*****************************
Interpunktion
*****

**************************
Ordbildning:
-
substantivbildning
- adjektiv
bildning
- adverb
bildning
- verb
bildning
- sammansätt
ningar med {-lös och -fri}
-
sammansatta ord

************************
Ordkunskap:
-
motsatser
- synonymer
- homonymer {homografer}
- stavning och uttal (***)
Diverse {ord vid jämförelse}

Tidsuttryck

Förkortningar


 Começar: olhando os "marcadores" [labels] {lado esquerdo}


a)Förkortningar [abreviaturas] nesse "Post" [Inlägg], você vai encontrar todas as abreviaturas que eu escrevo.


1
Substantiv***** [substantivos], tem as "deklinationer" [o mais importante para aprender sobre o idioma sueco], tem os substantivos "svår" [irregulares], tem as regras dos substativos, lista dos substantivos, etc
2 Adjektiv **** "svåra" [irregulares] 
3. Verb
**** [verbos] tem os verbos "oregelbundna" [irregulares], "regelbunda" [regulares], tem as 4 conjugações, etc.
4. Pronomen ***
5. Adverb
***
6. Prepositioner
****
7. Konjunktioner
***
8. Interjektioner

9. Ränkneord

1. Ordföljd
***** [orações]

2. Ordkunskap [vocabulário], ordbildning [formação das palavras], sammasattaord [estrutura das palavras], synonimer [sinônimos], motsatserorden [antônimos] Vocabulário [dicionário] está no outro "Blog" eu já escrevi do "A até " Kar [karrusell], tem de saber a palavra em sueco. Sueco- Português Se quiser em português tem outro "Blog" português-sueco eu já escrevi do "A até Ap" [apuro] ainda tem poucas palavras mas ajuda. Português-Sueco  Ou manda por e-mail, ou pelo "Orkut". ** Ordkunskap [vocabulário], ordbildning [formação das palavras], sammasattaord [estrutura das palavras], synonimer [sinônimos], motsatserorden [antônimos] Nesses "labels" [marcadores]. Dúvidas??? Mande e-mail. Tack! Obrigado! Todos que madarão e-mails ou escreverão um comentário, outros que apenas deu uma olhada.
Lycka till med svenska! :)

Links do material: [abra o link que cai nos "Posts" substantiv, etc]

Substantiv

Adjektiv

Verb

Pronomen

Adverb

Prepositioner

Fortsätt ......


 




Monday, January 26, 2009

Om

Ju - Nog - Väl - Också - Heller – Jo

Ju: När man vet och är säker på något, kan man använda JU för att förstärka det man säger.
{usa para para responder alguma coisa que você "sabe" (tem certeza), para "reforçar" uma coisa que você já sabe ou tem certeza}
Ex:
1. Du sade ju att du skulle komma i morgon. [Você falou que amanhã vai estar aqui.]
2. Jag vet ju hur gammal Marcia är. [Eu sei a idade da Márcia.]
ju (adv) [inte sant, eller hur, som du vet (betecknar något som bekant el. självklart)] (pois, não é?)
- det är ju i morgon vi ska åka (é amanhã que nós vamos viajar)
- det var ju roligt att höra (é bom saber/ouvir)

1. Sverige huvudstad heter ju (=som bekant) Stockholm. (O nome da capital da Suécia é "Stockholm". (=conhecida))
[eller allmänt bekräftande och förstärkande] (ou designa de forma geral ou "reforçar" uma coisa conhecida (que você sabe com certeza))

1. Den här mjölken är ju för gammal! (Esse pacote leite é muito velho! / Esse pacote de leite está com a data vencida!)
2. Hon sitter ju där! [Ela está sentada ali!]
Glosor:
att förstärka (reforçar (v))
inte sant (não é?)
eller hur (não é?)
som du vet (você sabe)
Nog: När man inte vet något med säkerhet, utan bara tror att det är så, använder man NOG. [usa quando você não sabe com "certeza", você apenas "acredita, acha"]
nog (adv) [står vanligen efter sitt huvudord
tillräckligt] {(tillräckligt) bastante, suficiente}
-
du är gammal nog att veta bättre [você tem idade "bastante/suficiente" para saber melhor]
- nu får det vara nog [agora basta!, chega!]
satsadverb antagligen, troligen (även övertalande visst) {provavelmente}

1. Han har nog gått på bio. [Eu "acho/acredito" que ele foi ao cinema.]
2. Det blir nog regn i morgon. [Eu "acho/acredito" que amanhã vai chover.]

Väl: Använder man för det mesta i suggestiva frågor, där man väntar sig ett positiv svar. Ofta man själv inte riktigt säker på det man frågar, men man tror att den person man frågar vet svaret.
[usa para fazer "perguntas sugestivas", quando você espera uma "resposta positiva". Mesmo que você não tem certeza, mas você espera/acredita que a pessoa que você perguntou sabe a resposta.]

väl (adv) [betonat på ett bra sätt] bem, bem estar
- väl förberedd (bem preparado)
- det är väl känt (é bem conhecido)
[obetonat i alltför hög grad]
- Är hon inte lite väl ung? (Ela é bem jovem, não é?)
[obetonat nog, troligen, eller hur?]
- jag får väl gå nu (eu bem que podia ir agora)
- Du är väl inte arg? (Você não está com raiva, não é?)
1. Du kommer väl på festen i morgon? [Com certeza você vem amanhã na festa?]
2. Anders sa väl till dig, vart han skulle gå? [Anders com certeza falou para você, onde ele iria?
Också: Använder man i jakande satser för att säga att man har samma sak eller gör samma sak som någon annan.
[usa em frases "positivas" para falar que "tem a mesma coisa" ou "faz a mesma coisa que outra pessoa.]

också (adv) [även, dessutom] também
- jag ska också gå nu (eu também vou)
- jag spelar gitarr också (eu também toco violão)
1. Vill du också gå på bio? [Você também quer ir ao cinema?]
2. Jag har också en bil. [Eu também tenho um carro.]
Heller: Betyder samma sak som också, men man använder det bara i nekande satser. ["heller" tem o mesmo significado de "också", mas só usa em "frases negativas"]
heller (adv) [också (endast med nekande satser)]
- inte heller (também não, tão pouco)
- han vet inte och bry sig inte heller om det (ele não sabe, em se importa)
- inte heller hon fick någon kritik (ela não recebeu nenhuma crítica)
1. Vill du inte heller gå på bio? [Você também não quer ir ao cinema?]
2. Jag har inte heller någon bil. [Eu também não tenho carro.]

Monday, January 05, 2009

Verbets tempus

Tempus = tidsformer [tempo dos verbos]
1. Presens: användes för att tala om {usa para falar sobre}
a) att något sker just nu. [que alguma coisa acontece agora/nesse momento]
Ex:
Jag läser en tidning nu. [Eu estou lendo um jornal/revista (agora).]
b) att något brukar ske. {alguma coisa acontece com freqüência (que você faz sempre, todo dia, hora etc)}
Ex:
Jag lägger mig klockan 11 varje kväll. [toda noite eu vou para cama as 11 horas]
c) att något kommer att ske i framtiden. {alguma coisa vai acontecer no futuro}
Ex.
Jag reser till Rio de Janeiro nästa vecka. [Eu vou viajar para o Rio de Janeiro na proxima semana]
P.S.: O tempo no presente (presens) no idioma sueco, usa-se para o "agora", uma frequência e o futuro.
[Em português "o tempo presente" só usa para "um fato ocorrido no momento em que se fala"] {fonte: Gramática do português contemporâneo, "Celso Cunha"}
Imperfekt: användes för att om {usa para falar sobre}
a) att något skedde i förfluten tid (tidigare) {alguma coisa aconteceu no passado {antes}}
Ex:
Jag var på bio igår. [tidsadverb i imperfekt + imperfekt av verbet]
{Eu fui no cinema ontem}
Verb: att vara (infinitiv)
är (presens)
var (preteritum)
varit (supinum)
Jag läste en bok igår. [att läsa, läser, läste, läst]
{Eu li um livro ontem}
b) att något brukade ske i förfluten tid {alguma coisa acontecia com freqüência no passado}
Ex:
Vikingarna seglade ofta till England. [att segla, seglar, seglade, seglat]
{Os Vikings sempre navegaram para a Inglaterra} [* Os vikings ñ existem, eles faziam isso no passado com freqüêcia]
Jag bodde i São Paulo i 8 år. {men nu bor jag i Jönköping} {avslutad tidsperiod - imperfekt av verbet} [att bo, bor, bodde, bott]
[Eu morei em São Paulo por 8 anos.] (mas ... agora eu moro em Jönköping) {o período que morei em SP já terminou, eu ñ moro mais lá, agora eu moro em JKP}
c) användes också i känslobetonade uttryck [usa para expressar sentimentos]
Ex:
Det var roligt att träffa dig! [Foi legal conhecer você!]
Det var en vacker tavla! {*Observera att tavlan fortfarande är vacker}
[Eu vi um/a quadro/pintura/tela linda! {** eu usei o verbo "vi" (passado) para vocês entenderem que tem de usar o "verbo no passado (imperfekt). [*OBS: o/a quadro/pintura/tela continua linda]
d) fråga om tid då svaret förväntas ligga i passerad tid: [usa-se para "pergunta sobre o tempo", mas a "resposta espera-se que esteja no passado]
Ex:
När var du i Berlin? [svar: Jag var där 1990.) [Quando você esteve em Berlin? {Resp: Eu estive em Berlin em 1990.]
Imperfekt (preteritum) syftar på en bestämd, helt avslutad tidpunkt eller tidsperiod och står ofta med ett tidsadverb, som betecknar en bestämd tid i förfluten tid. Imperfekt är ett berättande, redovisande tempus och förekommer i berättelser och beskrivningar av inträffande och avslutade händelser.
Ex:
1. I går var jag bortrest. [Ontem eu viajei.]
{att vara, var!, är, var, varit, -}
2. Hon var i Paris förra året. [Ela esteve em Paris no ano passado.]
3. Vi sågs för tio år sedan. Faz 10 anos que nós nos encontramos.]
{att se, se!, ser, såg, sett, sedd}
4. När jag var barn, brukade vi plocka bär på somrarna.
{att bruka, -r, -ade, -at }, { att plocka, -r, -ade, -at}
[Quando eu era criança, nós costumavamos catar "frutas silvestres" nos verões.]
Imperfekt kan användas om en avslutad handling, även om tidsavståndet är litet.
Ex:
1. Han kom (just) nu. [Ele acabou de chegar./ Ele chegou (agora).]
2. Det regnade nyss. [Chuveu agora a pouco.]
3. Jag var nyligen på bio. [Eu acabei de chegar do cinema.]
Märk särskilt det för svenskan karakteristiska bruket av imperfekt efter det formella subjekt "det" i emfatiska uttryck, även om förhållanden som pågår i talandets ögonblick.
Ex:
1. Det var roligt att träffa dig igen!
2. Det var väldigt gott!
3. Det var synd att han inte kunde komma.
4. Hur var namnet?
5. Det var så sant - jag skulle köpa en tidning också!
Perfekt: användes för att tal om:

a) att något har skett i förfluten tid, någon gång före det nuvarande ögonblicket, men utan att tala om exakt tid.
[Perfekt: usa para falar de uma "ação que aconteceu no passado", sem falar no tempo exato (momento)]
Ex:
1. Jag har varit i Tyskland. [Eu já estive na Alemanha.]
{att ha, ha!, har, hade, haft}
b) att något har påbörjats i förfluten tid, men ännu inte är slut. [Uma ação que começou no passado, mais ainda não acabou.]
Ex:
1. Eu har bott 14 år i Sverige. {och jag bor fortfarande}
[ Eu moro 14 anos na Suécia. (eu continuo morando na Suécia)]
2. Jag har bott i Jönköping i 14 år. (eu continuo morando em Jönköping)
Anmärkning: De viktigaste skillnaderna mellan "imperfekt" och "perfekt" är:
a) Svenskan använder "imperfekt" för att tala om att något skedde förfluten tid
vid en viss bestämd tidpunkt.
-
Eu var i Tyskland 2007. [Eu estive na Alemanha em 2007.]

Då den bestämd tidpunkten gäller nutid, t. ex. i år, den här veckan, idag användes "perfekt."
- Jag har tvättat idag. [Eu lavei (roupa) hoje.]
Svenskan använder "perfekt" för att tala om att något har skett i förfluten tid, alltså någon gång före idag, men
utan att ange någon bestämd tidpunkt när det skedde.
- Jag har varit i Norge. [Eu estive na Noruega. (eu estive lá, sem colocar o momento exato, o tempo exato, apenas o tempo "passado" (estive)]
b) Svenskan använder "imperfekt" för att tala om att något skedde i förfluten tid och att det är slut nu.
- Jag bodde i Malmö i 14 år (men nu bor jag i Lund).
{att bo, bor, bodde, bott}
[Eu morei 14 anos em Malmö (mas agora eu moro em Lund)]
Svenskan använder "perfekt" för att tala om att något har påbörjats i förfluten tid men ännu inte har avslutats.
- Jag har bott i Kiruna i 10 år (och jag bor fortfarande i Kiruna). [ já mora a 10 anos e (continua morando em Kiruna)]
Perfekt är ett retrospektivt tempus med anknytning till det aktuella nuet. Perfekt betecknar en (ofta fullbordad) handling eller (ofta avslutat) förlopp vid en "obestämd tidpunkt i förfluten tid, vars resultat står kvar eller på något sätt är av intresse för den talande. Perfekt har sålunda ofta modal karaktär genom att ange förhållanden sedda ur den talandes synvinkel.
1. i tillbakablickande, sammafattande satser, ofta med ett allmängiltigt tidsadverb som
någonsin, aldrig, alltid:
Ex:
1. Jag har aldrig varit i Finland. [Eu nunca estive na Finlândia.]
2. Har du (någonsin) hört talar om honom? [Você nunca ouviu ninguém falar sobre ele?]
3. De har alltid haft problem med sina barn. [Eles sempre tiveram problemas com os filhos.]
2. i satser med nära tidsanknytning till talögonblicket, ofta med ett tidsadverb som anknyter till nuet genom att ange en ännu oavslutad tidsperiod.
1. Vad har du gjort i dag? [ O que você fez hoje?]
{att göra, gör!, gör, gjorde, gjort, gjord}
2. Han har gått för dagen. [Ele já foi.]
{ att gå, gå!, går, gick, gått, gången}
3. om handlingar som anger ett resultat som består i talögonblicket.
1. Nu har jag diskat färdigt. [Acabei de lavar a louça.] [uma ação que acabou de fazer]
2. Babyn har vaknat. (och är alltså vaken nu) [O bebe acabou de acordar]
3. Jag har köpt en ny bil. (och äger alltså en ny bil nu). [Eu comprei um carro novo./ Acabei de comprar um carro.]
4. Vad har ni gjort med honom? [O que vocês fizeram com ele?]
4. om handlingar som har påbörjats i det förflutna och fortfarande äger rum.
1. Han har bott tre år i Sverige. (och bor där fortfarande). [Ele mora na Suécia três anos. (e continua morando lá)]
2. De har inte varit hemma på en månad. [Tem um mês que eles não estão em casa.]
3. Vi har studerat svenska ett halvt år nu. [Tem seis meses que nós estudamos sueco.]
5. om handlingar i förfluten tid för att uttrycka ett antagande.
1. Hon har nog hört fel. [Ela deve ter escutado errado.]
2. Han har kanske kört hem igen. [Talvez ele voltou para casa de novo.]
6. om en avslutad handling i framtiden, som föregår en annan handling i framtiden. [uma ação que vai terminar no futuro, que procede uma outra ação no futuro.]
1. När vi har ätit, ska vi gå på bio. [Quando nós terminamos de comer, nós iremos para o cinema.]
2. Du kan titta på TV, när du läst dina läxor. [Você pode assistir tv, quando você terminar de fazer as lições.]

Technorati Tags: , ,

Tuesday, December 23, 2008

Jul i Sverige

Jultiden

Julen firas till minne av Jesus födelse. Man vet inte den exakta
tidpunkten för hans födelse, så julen firas vid
vintersolståndet.

Jesu födelsefest började i början av 300-talet firas den 25 december. Den kristna jultiden åsidosatte både hedningarnas saturnaliefest som firades den 17 december och den obesegrade solens dag som hörde samman med soldyrkan och firades den 25 december. Att julen uppkom hör samman med den kamp som kristendomen förde mot hedendomen under 300-talet.

Sverige - jultiden

Eftersom den kristna julen startar den 25 december, infaller dess afton klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton. Julen i Sverige varade förr till tjugondag Knut (13 januari), medan den i övriga världen tar slut i och med trettondedag jul (6 januari).

I Sverige fanns även förr flera helgdagar omkring jultiden:
tredjedag- och fjärdedag jul, men dessa avskaffades genom förordning
4 november 1772.


Julmat

Julmat är något helt speciellt. När man säger jul, säger man nästan alltid julmat i samma andetag. För många av hos hänger mycket av julstämningen ihop med att vi får äta en massa god julmat. Här på siten kan du hitta massor av recept på julmat. Vi har en lång räcka klassiker inom julmat och julgott.

Det finns både goda idéer till kakor och konfekt och
massor av recept till julmiddagen. Ut över det kan våra
läckra recept till julmiddagsbordet användas både
under julmiddagen på jobbet och till julmiddagen med familjen.


Julskinka


Köttbullar


Janssons frestelse


Julkonfekt


Julkakor


GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR till alla mina läsare!


Plus revbensspjället, julkorv, snap, pastej och grisfötterna, sylta, kål, sill, lutfisk, gröt, matbröd, saffransbröd, julen mjuka kakor, pepparkakorna, pepparkashuset, småkakor, julgodis etc .....


Wednesday, December 03, 2008

Satsadverb

Många satsadverb har olika placering i huvudsats och bisats ("rörliga" el. "vandrande" adverb). [Adverbio pode "aparecer em diferentes lugares na "huvudsats e bisats", {em alguns livros de gramática pode estar "rörliga" och "vandrande adverb (significa que o advérbio muda de lugar nas "orações".)]

De vanligaste av dem är följande: [Os mais comuns/usados]
absolut
aldrig, alltid
alltså, följaktligen, således
bara, endast, blott
egentligen, i själva verket
faktiskt
gärna, hellre, helst, ogärna
inte, icke, ej
ingalunda
ju
kanske, kanhända
knappast
knappt, nätt och jämt
möjligen, möjligtvis
naturligtvis, givetvis
nog, antagligen, förmodligen
också, även
troligen, troligtvis
säkert, säkerligen, förvisso
tydligen
vanligen, vanligtvis
verkligen
väl
åtminstone
överhuvud, överhuvudtaget

P.S.: Os "advérbios da lista [satsadverb el. satsadverbial el.
"rörliga" el. "vandrande" adverb (é a mesma coisa)] em português nesse link: Huvudsats I
Se tiver advérbios que não está na lista no link "acima", basta "escrever um cometário eu escrevo em português e coloco no Blog".

Regel: [regra]

I huvudsats står det "rörliga adverbet" efter det finita verbet: {Na oração principal "rörliga adverbet" vem depois do "finita verbet"*}
Ex: Han har aldrig varit i Rio.
s = han
p = har
sa = aldrig
p = varit

[Ele nunca esteve no Rio.]

I bisats står det "rörliga adverbet" före det finita verbet: {Na oração principal "rörliga adverbet" vem antes do "finita verbet"*}
Ex: Han påstår, att han aldrig har varit i Rio.
s = han
sa = aldrig
p = varit

[Ele afirma/assegura, que ele nunca esteve no Rio.]

P.S: Como se pode ver que: "as regras do idioma sueco ñ aplicar e nem são parecidas com as do português" ***

Undantag:
Adverbet står efter de finita verbet :
1.
i frågeformade konditionalsatser:
Ex: Byts inte oljan (=Om oljan inte byts) regelbundet, kan motorn ta skada.
p = byts
sa = inte
s = oljan

[Se não trocar o óleo regularmente, o motor pode "causar dano".]

Fortsätt.......

Tuesday, November 25, 2008

Bisats








"Ordföljd" Bisats [oração/perídio etc]. Eu
acho que essa parte da gramática é bem mais fácil no idioma sueco do
que em português.



O material está nesse link: Bisats

Update av "bisats" 3 december 2008 http://docs.google.com/Doc?id=dhcqkx5c_1683mczmqf5








Tuesday, November 18, 2008

Para aprender a escrever uma [HS






Para aprender a escrever uma [HS] och [BS] antes tem de saber "satsadverbial" [adverbets placering] och "konjunktioner" [samordnande konjuktion och underordnande konjunktion]

Huvudsats [HS] - I en huvudsats placeras många adverb "alltid" efter första verbformen. [Em uma oração principal coloca-se o "adverb" sempre depois do primeiro verbo]

Tidsadverb: [advérbios de tempo]
nu (agora)
nyss (há pouco, ainda agora, agorinha)
nyligen (há pouco, ainda agora, agorinha)
genast (imediatamente, sem demora, logo, já, agora mesmo)
strax (logo, imediatamente, já)
snart (
em breve, dentro em pouco, daqui a pouco)
numera (agora, no momento)
förr (antes; antigamente)
först (
primeiro/a, primeiramente, primeiro lugar)
alltid (
sempre)
ofta (muitas vezes)
ibland (às vezes, de vez em quando, ocasionalmente)
sällan (raramente, raras vezes)
aldrig någonsin (nunca (mais), jamais

Satsadverbial : usa para escrever HS(huvudsats) och BS(bisats), essa lista tem os "satsadverbial" mais usado no idioma sueco.

absolut (=absolutamente)

aldrig (=nunca)

alltid (=sempre)

antagligen (=provavelmente)

bara (=só, somente, senão, não mais que)

dessutom (= além disso, além de que, demais)

egentligen (= propriamente; na realidade)*

faktiskt (= realmente, de fato)

för de mesta (=na maiorias das vezes…

gärna (=com prazer, de boa vontade)

ju[du vet ju] (=vc sabes muito bem que…)

kanske (=talvez)

möjligen (=possivelmente)

nog (=bastante)

också (=também)

ofta (=muitas vezes)

redan (=já)

slutligen (=finalmente)

snart (=em breve, dentro em pouco)

säkert (=seguramente, certamente)

sällan (=raramente, raras vezes)

troligen (=provavelmente)

tyvärr (=infelizmente)

vanligen (=geralmente)

verkligen (=realmente)

väl (=bem)
äntligen (=finalmente)

Negationer: [advérbios de negação]
icke (não)
inte (
não; nada; nem uma vez; de modo algun (depende do "sentido" da frase)]
ej (não)
ingalunda (de nenhuma maneira, de modo algun, de maneira alguma)
omöjligen (impossível (adj. pt); "que não pode existir, acontecer, etc.")
knappt (pouco, insuficientemente)
knappast (
pouco, insuficientemente)

Ex: [HS]
1.
Han kommer inte.
a) han (subjekt)
b) kommer (verb)
c) inte (adverb {negation})

2. I frågor: Kommer han inte? --- Vill han inte komma? --- Har han inte kommit?

Bisats [BS] - I en bisats placeras desa adverb "alltid" före första verbformen. [Em uma "bisats" coloca-se o "adverb" "sempre" antes do primeiro verbo]

Ex: [BS]

1. Han säger att han inte kommer. --- Han säger att han inte vill komma.
2. Hon frågar om han inte kommer. --- Hon frågar om han inte har kommit.

Regel:(forkt.) [I huvudsatser kommer satsadverbet "efter" både subjekt och verb.]
[I bisatser kommer satsadverbet "före" verbet]

P.S.: Alguns livros em sueco escreve: "vandrande adverb" ou satsadverbial ou satsadverbet {é a mesma coisa}

1. Varför ringer du aldrig? [HS]
2. Hon undrar varför du aldrig ringer.[BS]
3. Du kan inte? Då ber jag någon annan. [HS]
4. Om du inte kan ber jag någon annan. [BS]

Fortsätt ......







Ordföljd "Update"

Eu estou fazendo o "update" sobre "Ordföljd" [oração/perídio etc]. Eu acho que essa parte da gramática é bem mais fácil no idioma sueco do que em português.

O material está nesse link: Material Oline I

Dúvidas??? Escreva um comentário no Blog.

Monday, November 10, 2008

Homonymer - Homônimos

På svenska: ord med identisk uttal men med skilda stavningar och betydelser. {palavras que têm a pronuncia parecida/semelhante, mas escrever diferente e têm significados diferentes}
På portugisiska: [definição] palavras que se pronuncia e/ou escreve da mesma forma que a outra, mas de origem e sentido diferentes. {são vocábulos que apresenta a mesma grafia ou a mesma pronúncia, mas significações diferentes. Os homônimos podem ser de três tipos: Homônimos homófonos, homógrafos e homônimos homófonos e homógrafos}. (fonte: 1001 dúvidas de português "Ernani & Nicola". Aurélio "dicionário")
"uttal" [e] {essas palavras tem a pronúncia do [e] mesmo que escreva
[ä]}
1. beck [
piche] ------- bäck [riacho, córrego]

2. beteckning [
notação] ----- betäckning [cobertura, abrigo (ex: uma area coberta); {animal  (quando eles faz sexo)}

3. bleck
(s) ett, blecket, bleck, blecken [chapa de ferro, lata (metal)] ----  bläck [cartucho de tinta para impressora]
4. egg (s) -en, -ar [
gume, corte (das facas, etc)] ----- ägg (s) ett, ägget, ägg, äggen [ovo (estrutura reprodutiva produzida por fêmeas de aves, reptis, peixes etc]

5. elva [
nr. onze (11)] ---- älva (s) -n, -or [fada (história infantil)]
6. fest (s) -en, -er [
festa ] -------- fäst (v) fästa, fäster, fäst, fäst! [fixar, segura, atar, prender]
7. hell! [
interjeção (salve!) ] ----- häll¹ (s) -en, -ar [rocha lisa; lagem (fogão elétrico com apenas as bocas] --- häll² (v) hälla, häller, hällde, hällt, häll! [encher]

8. hemma (adv) [
lar, casa, moradia; pátria, país natal] ----- hämma (v) -r, -ade, -at, hämma! [impedir, reter, parar; inibir]
9. hetta (s) hettan [
calor; ardor; (fogosidade)] ---- hätta (s) -n, -or [um tipo de touca
]
10. lett¹
(v) leda, leder, ledde, lett, led! [ chefiar, gerir, administrar], lett² (v) le, ler, log, lett, le! [sorrir] lett³ (s) -en, -er [letão/letoniano (pessoa da Letônia] ---- lätt (# tung) (# svår) (adj) lätt, lätta [leve # pesado; fácil # difícil]

11. men (adversativ konjunktion) [
(conjunção)porém, todavia] ---- män (plural av man)(s) mannen, män, männen [plural de "homem" (homens)]
12. sett (v) se, ser, såg, sett, se! [
(v) ver; olhar, contemplar, mirar, fitar] ---- sätt¹ (s) ett, sättet, sätt, sätten [maneira, modo; estilo, forma, método], sätt² (v) sätta, sätter, satte, satt, sätt! [pôr, colocar; sentar]

13. skeppa (v) -r, -ade, -at, skeppa! [
mandar/transportar por via marítima] ------- skäppa [media antiga que não usa mais (1200)]
14. vecka¹ (s) -n, -ar [
uma semana] vecka² (v) -r, -ade, at, vecka! [fazer pregas (em roupa)] ----- väcka (v) -er, -te, -t, väck! [acordar, despertar, chamar
]
15.
  vett (s) vettet [juízo, bom senso] ----- vätt (v) väta, väter, vätt, vät! [molhar
]

[æ] uttal {pronúncia}

16. verk (s) ett, verket, verk, verken {konstverk, mästerverk} [obra (trabalho); obra (de arte)] ----- värk (s) -en, -ar {tandvärk, huvudvärk} [dor (-es), {dor de dente, dor de cabeça} ]

17. verka (v) -r, -ade, -at, verka! {arbeta, (det verkar som) [trabalhar, agir atuar, (parecer)] ---- värka (v) -er, -te, -t  [doer]

Monday, November 03, 2008

Homonymer - Homônimos

Post {doc} publicado no link abaixo: {As vezes não da certo colocar "tabela" no "Blog"



http://docs.google.com/Doc?id=dhcqkx5c_161cd28jtc8

Monday, September 22, 2008

Depois de um tempo sem escrever aqui estou voltando. Eu estive de ferias no Brasil. Quando voltei tinha muita coisa para fazer. Além disso voltei no verão, época da ferias na Suécia.
Eu estava sem vontade de escrever, recebi comentários sobre o "meu português", vocês não imagina como é difícil escrever sobre o idioma sueco em português, não existe dicionários, livro de gramatica, eu tento explicar em português para vocês entenderem, eu "não" sou profissional eu sou apenas uma pessoa que gosta de aprender idiomas, eu penso que escrevendo esses "Blogs" eu ajudo outras pessoas que quer e precisa aprender o idioma sueco.
Ao mesmo tempo eu recebi e-mails de outras pessoas que gostaram do meu "Blog" até agradeceu por que eu compartilho meus conhecimentos com vocês. Eu não falo português na Suécia apenas sueco, português só na Internet ou quando falo com minha família no Brasil e amigos. Eu sempre leio jornais na Internet mas não ajuda muito, português é um idioma "cri-qui" [acho q assim q escreve :)].
Obrigado pelos e-mails de agradecimento por isso voltei a escreve. Obrigado pelo "anonimo" que falou mal do meu português. Obrigado por todos que visitam meu "Blog" é nunca escreve nada. Se alguém tiver dúvidas basta me mandar um e-mail ou escrever um comentário eu respondo.

Fonte:källa: dicionários - sueco-inglês, inglês-português, português-sueco, sueco-sueco, livros de gramática em sueco e inglês, Internet, "meu marido" [apenas o idioma sueco]


De tusen vanligaste orden i svenskan.
[As mil palavras mais usadas ou as mais comum no idioma sueco]





1. i (prep) [inom, inuti (anger läge i rummet)] {pt: em, a; depende muito frase em sueco, etc}

ex:

- sitta i soffan (sentar no sofá)

- i Brasilien (No Brasil)

- åka i bilen (ir{andar} de carro)

- bo i Sverige (morar/viver na Suécia)

inom loppet av, vid {anger läge och utsträckning i tiden} [definição do tempo]

- i början (no começo/no início)

- i morse ({hoje} de manhã)

- i dag (hoje)

- i kväll (esta noite)

- i flera år ( muitos anos)

före {om klockslag} [antes (de marca as horas)

- klockan är kvart i fem (quize minutos para as cinco)



2. och (konj) [(binder samman ord eller satser av samma slag) samt, såväl som] (e)[ usa para ligar/unir duas orações principais ou palavras]

- pojkar och flickor (meninos e meninas)

- jag vaknade och gick upp (eu acordei e levantei)

- läs text och svara sedan på frågorna! (leia o texto e depois responda as perguntas!)

 

3. ¹att (infinitivmärke) [endast framför infinitv (verb)] (usa na frente apenas quando o verbo estiver no infinitivo)

- att skriva {to write) (escrever)

- att läsa {to read} (ler)


²att (
konj) [allmän bisatsinledare] (inicia uma oração subordinada)
- jag såg att han kom (eu vi ele que chegou)
- att du är trött kan jag förstå (eu entendo que vc está cansado)


4. det [den, det, dess, de[dom], deras (bestämd artikel){ vid adjektiv {+ substantiv} [usa na frente do adjetivo + substantivo]
-
det bästa jag vet (esse é melhor que eu sei)

det (pron) [den, det, dess, de[dom], deras]
a) Används: som egentligt subjekt och som objekt för ord av genus neutrum (ett-ord):
- Huset ligger vid parken. Det är vackert, och många beundrar det. [A casa fica em frente  de um parque. É bonita, e muitos admiram ela (a casa).]
det kan även syfta på en hel sats eller ett tidigare nämnt faktum: [usa para referir uma oração inteira ou mencionar um fato que já foi dito.]
- Priserna har stigit. Det medför ökade utgifter. [Os preços subirão. Isso vai acarretar aumento nas contas]

b) som formellt subjekt. Det formella subjektet det står i samma sats som det egentliga subjektet.

1. ett substantiv eller pronomen: [um substantivo ou pronome]
- Det är en bil. (Isto é um carro)
- Det var tisdag i går. (Ontem foi terça-feira.)
- Det är jag. (Essa sou eu.)

2. en infinitiv:
- Det är bekvämt att flyga. [Voar é cômodo.]

3. en bisats: [uma oração subordinada]
- Det är bäst att vi går hem. [É melhor nós irmos para casa.]
- Det är bra om du kan komma. [Seria bom se você viesse]

Det formella subjektet det förekommer vidare

4. i uttryck för väderlek: [como expressão do tempo]
- Det är kallt. (Está frio.)
- Det är varmt.(Está calor)
- Det regnar. (Está chovendo)
- Det snöar. (Está nevando)

P.S: A maoiria dessas palavras vocês encontra no outro "Blog", procura no Blog, lá tem da letra "A até K [kapuschong]"

Aqui- här

Continua ......

Monday, September 01, 2008

Guide II para meus "Blog"

1. Começar: olhando os "marcadores" [labels]
- Förkortningar [abreviaturas] nesse "Post" [Inlägg], você vai encontrar todas as abreviaturas que eu escrevo.

2. Substantiv***** [substantivos], tem as "deklinationer" [o mais importante para aprender sobre o idioma sueco], tem os substantivos "svår" [irregulares], tem as regras dos substativos, lista dos substantivos, etc
3. Verb **** [verbos] tem os verbos "oregelbundna" [irregulares], "regelbunda" [regulares], tem as 4 conjugações, etc.
4. Adjektiv **** "svåra" [irregulares]
5. Pronomen ***
6. Adverb ***
7. Prepositioner ****
8. Konjunktioner ***
9. Räkneord *



1. Ordföljd ***** [orações]

2. Ordkunskap [vocabulário], ordbildning [formação das palavras], sammasattaord [estrutura das palavras], synonimer [sinônimos], motsatserorden [antônimos]

Vocabulário [dicionário] está no outro "Blog" eu já escrevi do "A até " Kar [karrusell], tem de saber a palavra em sueco.
Sueco- Português

Se quiser em português tem outro "Blog" português-sueco eu já escrevi do "A até Ap" [apuro] ainda tem poucas palavras mas ajuda.
Português-Sueco

Vocês também escrever até 10 palavras no comentário eu escrevo em sueco com ex: e coloco no "Blog", digo apenas 10 palavras por pessoas dessa maneira fica mais fácil para mim escrever de cada vez.
Ou manda por e-mail, ou pelo "Orkut".

** Ordkunskap [vocabulário], ordbildning [formação das palavras], sammasattaord [estrutura das palavras], synonimer [sinônimos], motsatserorden [antônimos]
Nesses "labels" [marcadores] tem muitas palavras.

Dúvidas??? Mande e-mail.

Tack! Obrigado! Todos que madarão e-mails ou escreverão um comentário, outros que apenas deu uma olhada :)

Lycka till med svenska!










Monday, June 09, 2008

5:e och 6:e deklination

5:e deklinationen "Genus efter deklinationstillhörighet" förtsätt....

- -

Regel: ett-ord som slutar på konsonant (- -) [ett-ord que termina em "consoantes" ñ tem plural "no sueco"]

ex: ett bord ---- två bord ------ uma mesa ---- duas mesas

Dessutom en-ord som slutrar på -are, -ande, -ende, -ker (- -) [en-ord que termina com -are, -ande, ende, -ker

(- -) ñ tem plural no sueco]

ex: en lärare ---- två lärare ------ uma/um professora/professor ----- duas/dois professoras/professores

"6:e deklinationen"

- r

Bara ett fåtal ord [ apenas poucas palavras]

ex: en sko ----- två skor ------ um sapato ----- dois sapatos

Dessutom en-ord som slutar på -else [en-ord que termina com -else]

ex: en berättelse ----- två berättelser ------ um conto(-s), uma história(-s)

Tabell över substantivets deklinationer

Deklinationer Sing.Obest.form Sing.Best.form Plu.Obest.form Plu.Best.form
1:a

en tavla

- n

tavlan

- or

tavlor

- na

tavlorna

2:a en bil

- en

bilen

- ar

bilar

- na

bilarna

3:e

en restaurang

ett draperi

- en

- et

restaurangen

draperiet

- er

- er

restauranger

draperier

- na

- na

restaurangerna

draperierna

4:e ett äpple

- et

äpplet

- n

äpplen

- a

äpplena

5:e A ett bord

- et

bordet

- -

bord

- en

borden

5:e B en läkare

- en

läkaren

- -

läkare

- na

läkarna

6:e en sko

- n

skon

- r

skor

- na

skorna

Vid bildandet av bestämd form förekommer följande oregelbundenheter:

1. m och n dubbelskrivs mellan två vokaler efter "kort vokal" [substantivos que terminam em m e n quando formar "bestämd form" escreve dublo mm e dublo nn entre duas vogais, depois da vogal "curta"]

ex: ett hem - hemmet ------ uma casa/um lar ----- a casa /o lar

en vän ----- vännen --------- um amigo/uma amiga ---- o amigo ---- a amiga

2. Utrum-ord (en-ord) som slutar på el, -er, -or får bestämd form -n

ex: en nyckel ---- nyckeln ------ uma chave ----- a chave

en dotter -------- dottern ------ uma filha ------- a filha

en doktor --------- doktorn ----- um doutor/uma doutora ----- o doutor/a doutora

------------------------------------ um médico/uma médica ----- o médico/a médica

Friday, June 06, 2008

About some comment

Recebi um cometário de alguém que abriu um link no meu Blog e o "antivirus da pessoa acusou q tinha virus no meu link. Eu nunca coloquei nada além de alguns "codigos HTML, JavaScript etc, alguns "Antivirus pode acusar q é Trojan Horse ou outras coisas.
Isso já aconteceu de pessoas falar que o Antivirus [ñ sei o qual] acusou, eu mandei e-mail p/ o suporte do Google falando sobre isso.
Meu Antivirus é 2.o melhor da Europa F-Secure [sueco] eu pago por mês pq esse não tem uma versão FREE.
O melhor antivirus é Alemão "Antivir 8" [Avira] tem uma versão que FREE, o meu é pago.
Qto os outros "Antivirus" joga na lixeira p/ ñ vale nada.
Browser eu uso o "Firefox" [o melhor], muito bom p/ "postar nos Blogs"
Ace Explorer [tb muito bom]
Flock [tb muito bom]
"IE só uso p/ fazer o UPDATE do Windows [ñ acho seguro]é para fazer "teste" na NET, espero q um dia o IE fique mais seguro p/ navegar na NET.
Se o "seu" Antivirus" acusar q meu BLOG tem "trojan" ñ é minha culpa, são umas "peste da NET" que faz isso só por inveja e ñ tem o q fazer na vida eles coloca no IE e coloca a palavra [blog].
Eu uso meu tempo p/ tentar ajudar "quem quer aprender o sueco.
Por tanto "Desculpe" mas .... ñ é minha culpa. Quem entende de computadores ou Internet vai entender o que eu estou falando, é quase impossivel "combater essas peste da NET".
Tack so mycket! Obrigado pelo aviso. Só posso rezar que essa "peste" ñ ache meus Blogs na NET.

Monday, March 03, 2008

Update av "verb"

Verb "Update"

De svenska verben indelas i fyra konjugationer. [Os verbos suecos tem quatro conjugações]

Och de tre första konjugationer är regelbundna i alla former bildas med ändelser enlight mönstret. [As três primeiras conjugações os verbos são "regulares", seguindo a tabela de terminações]

Konjugation infinitiv imperativ presens imperfekt supinum
1:a (att) laga laga! lagar lagade lagat
2:a A (att) stänga stäng! stänger stängde stängt
2:a B (att) köpa köp! köper köpte köpt
3:e (att) sy sy! syr sydde sytt
4:e A (att) skriva skriv! skriver skrev skrivit
4:e B (att) se se! ser såg sett
4:e C (att) göra gör! gör gjord gjort
4:e D (att) sätta sätt! sätter satte satt

1: a konjugationer omfattar mer än 80% av alla verb. [a 1.a conjugação abrange 80% dos verbos do sueco]

- anmärkning 1: a 1:a konjugationen har ett -a i alla former. [a 1.a conjugação tem um -a em todas as formas (tempos). Todas as "pessoas tem as mesma forma.

Presens [presente]

jag lagar [eu conserto]

du lagar [tu consertas]

han/hon lagar [ele/ela conserta]

vi lagar [nós consertamos]

ni lagar [vós concertais]

de lagar [eles/elas consertam]

Ps: Verb "laga" [= concertar alguma coisa ou cozinhar (fazer comida)]

- laga mat [fazer comida, cozinhar]

-anmärkning 2: verb efter 2:a konjugationen har -te efter tonlösa ljud. De tonlösa ljuden är C, F, K, S, T. Alla de[dom]* andra ljuden är tonande och får i 2:a konjugationen -de./Verbo da 2:a conjugação passa ter -te depois de ter "tonica muda". As terminações "muda" são C, F, K, P, T. As outras são todas "tonicas" e tem a terminações -de.

- anmärkning 3: verb som slutar på -r i stammen får ingen ändelse i "presens".

- anmärkning 4: observera att 4:e konjugationen inte få någon ändelse i "imperfekt". De flesta verben får i "imperfekt" avljud dvs vokalen ändras. [A maoiria dos verbos no "imperfeito" muda a vogal.]

De vanligaste avljudsserierna är: [As mais comuns são]

1. i - e -

Ex. skriva------skrev-------skrivit (i + 1 konsonant i stammen) {depois do i vem 1 consonante.}

2. i - a - u

Ex: dricka-----drack------druckit ( i + 2 konsonant i stammen){depois do i vem 2 consonante.}

OBS! ligga-----låg------legat

3. u eller y - ö - u

Ex: bjuda------bjöd-----bjudit.

frysa----frös-----frusit. [Terminaçäo u ou y.]

Glosor

att stänga fechar

att köpa comprar

att sy costurar

att se ver

att göra fazer

att sätta pôr

att arbeta trabalhar

att bygga construir (casa, etc)

att läsa ler (um livro etc)

att läsa {juridik, fazer um curso} estudar direito, fazer m curso

att bo morar

att dricka beber

att skriva escrever

att ligga está deitado

att bjuda convidar

att frysa congelar(ou esta com frio)

att jobba trabalhar

att idrotta fazer esporte

att lifta pegar carona

Verbens grupper och böjning.[Grupos e conjugações de alguns verbos.]

Grupp 1
infinitv -----------(att) städa
imperativ-------- städa!
presens-----------städar
preteritum-------städade
supinum----------städat
-----------------------------------------------
perfekt particip---städad, städat, städade

Grupp 2
infinitiv----------(att) stänga--------(att) köra-----(att) läsa
imperativ--------- stäng!-------------kör!-----------läs!
presens----------- stänger-----------kör-----------läser
preteritum------- stängde-----------körde--------läste
supinum----------- stängt-------------kört----------läst
---------------------------------------------------------------
perfekt particip----stängd, stängt, stängda
perfekt particip----körd, kört, körda
perfekt particip----läst, läst, lästa

Grupp 3
infinitiv-------(att) sy
imperativ----sy!
presens--------syr
preteritum----sydde [=imperfekt]
supinum-------sytt
------------------------------------------------------------
perfekt particip----sydd, sytt, sydda

Grupp 4
infinitiv-------skriva-----säga------göra-------sätta-----se
imperativ-----skriv!------säg!------gör!-------sätt!------se!
presens--------skriver----säger----gör-------sätter----ser
preteritum----skrev------sa(de)---gjorde---satte----såg
supinum------skrivit------sagt-----gjort-----satt------sett
----------------------------------------------------------------------
perfekt particip-----skriven----sagd-----gjord-----satt----sedd
perfekt particip-----skrivet-----sagt-----gort------satt-----sett
perfekt particip-----skrivna----sagda---gjorda----satta---sedda

Presens particip:-ande lekande, kommande, jourhavande (infinitiv på -a) (verbo no infinitivo que tem a terminação com -a).
P. particip:-ende leende, avgående, förstående (infinitiv på annan vokal än -a) (infinitivo que tem a terminação por outra vogal que não seja -a).

att städa limpar
att stänga fechar
att köra guiar, conduzir, dirigir
att sy costurar
att säga dizer
att göra fazer
att sätta pôr, colocar, sentar-se
att se ver
att le sorrir
att leka brincar, jogar
att förstå compreender, entender, perceber
att avgå demitir-se

jourhavande (adjetiv) plantonista (estar de plantão)

en grupp(substantiv) , gruppen, grupper(pl) o grupo, um grupo, dois grupos.