Supinum är en tempusbildande verbform utan självständig betydelse : talat
No idioma sueco os verbos tem: "tempus" (tempo do verbo), "verbens böjning" (conjugações dos verbos)
Ex: Verbens böjning (conjugações dos verbos)
Infinitiv Imperativ Presens Imperfekt Supinum
att tala(falar)
|
tala!(fala)
|
talar (falo)
|
talade (falei)
|
talat (falava)
|
att köpa (comprar)
|
köp! (compra)
|
köper (compro)
|
köpte (comprei)
|
köpt (comprava)
|
Presens och imperfekt är enkla tempus. bildas utan hjälpverb:
talar ------- talade
Perfekt och pluskvamperfekt bildas med har - hade och supinum av huvudverbet:
har talat -- hade talat
(imperfekt/preteritum [alguns livros antigos “imperfekt”, livros modernos “preteritum”, e a mesma coisa (=passado))
Supinum [para usar o supinum de qualquer verbo ( har/hade + supinum do “verbo principal na frase/oração).
Perfekt ( har talat) [ användes för att tala om: - att något har skett i förfluten tid, men utan att tala om exakt tid.]
{Usa para falar de uma “ação” que aconteceu no “passado” sem mencionar qdo aconteceu (data/tempo) exata/o}
- att något har påbörjats i förfluten tid, men ännu inte är slut
{Usa para falar de uma “ação” que aconteceu no “passado” mais ainda não terminou}
Ex: har skett {já aconteceu}
a) Jag har varit i Tyskland. {Eu estive na Alemanha. (nao fala “qdo?”)
b) Jag har bott i Lund i 10 år.[och jag bor fortfarande i Lund] {Eu moro 10 anos em Lund. (e continuo morando em Lund), (uma “ação que continua….”)
Pluskvamperfekt (hade talat) [användes för att tala om: - att något hade skett före något annat i förfluten tid]
{Usa para falar de uma “açao” que aconteceu no passado antes de outra “ação”}
- att något hade påbörjats i förfluten tid och inte var slut, då något annat skedde.
{Usa para falar de uma “ação” que começou no passado e ainda não terminou a “ação”, e aconteceu outra ”ação”.}
a) Peter hade druckit tre glas vin, innan jag kom.
{O Peter tinha tomado três copos de vinho, antes que eu chegasse}
b) Jag hade tittat på TV i två timmar (och tittade fortfarande), då TV gick sönder.
{Eu tinha assistindo tv por duas horas (e continuava assistindo), quando a tv queimou}
Resumo: Supinum e “tempo” do verbo (usa para conjugar no “passado”)
Para fazer o “perfekt och pluskvamperfekt” [har/hade + supinum (do verbo principal)]
Infinitiv: ha - bo - vara - ske
Presens: har - bor - är - sker
Imperfekt: hade - bodde - var - skedde
Supinum: haft - bott - varit - skett
