Jul i Sverige

Jultiden

Julen firas till minne av Jesus födelse. Man vet inte den exakta
tidpunkten för hans födelse, så julen firas vid
vintersolståndet.

Jesu födelsefest började i början av 300-talet firas den 25 december. Den kristna jultiden åsidosatte både hedningarnas saturnaliefest som firades den 17 december och den obesegrade solens dag som hörde samman med soldyrkan och firades den 25 december. Att julen uppkom hör samman med den kamp som kristendomen förde mot hedendomen under 300-talet.

Sverige - jultiden

Eftersom den kristna julen startar den 25 december, infaller dess afton klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton. Julen i Sverige varade förr till tjugondag Knut (13 januari), medan den i övriga världen tar slut i och med trettondedag jul (6 januari).

I Sverige fanns även förr flera helgdagar omkring jultiden:
tredjedag- och fjärdedag jul, men dessa avskaffades genom förordning
4 november 1772.

Julmat

Julmat är något helt speciellt. När man säger jul, säger man nästan alltid julmat i samma andetag. För många av hos hänger mycket av julstämningen ihop med att vi får äta en massa god julmat. Här på siten kan du hitta massor av recept på julmat. Vi har en lång räcka klassiker inom julmat och julgott.

Det finns både goda idéer till kakor och konfekt och
massor av recept till julmiddagen. Ut över det kan våra
läckra recept till julmiddagsbordet användas både
under julmiddagen på jobbet och till julmiddagen med familjen.

Julskinka

Köttbullar

Janssons frestelse

Julkonfekt

Julkakor

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR till alla mina läsare!

Plus revbensspjället, julkorv, snap, pastej och grisfötterna, sylta, kål, sill, lutfisk, gröt, matbröd, saffransbröd, julen mjuka kakor, pepparkakorna, pepparkashuset, småkakor, julgodis etc .....

Satsadverb

Många satsadverb har olika placering i huvudsats och bisats ("rörliga" el. "vandrande" adverb). [Adverbio pode "aparecer em diferentes lugares na "huvudsats e bisats", {em alguns livros de gramática pode estar "rörliga" och "vandrande adverb (significa que o advérbio muda de lugar nas "orações".)]

De vanligaste av dem är följande: [Os mais comuns/usados]
absolut
aldrig, alltid
alltså, följaktligen, således
bara, endast, blott
egentligen, i själva verket
faktiskt
gärna, hellre, helst, ogärna
inte, icke, ej
ingalunda
ju
kanske, kanhända
knappast
knappt, nätt och jämt
möjligen, möjligtvis
naturligtvis, givetvis
nog, antagligen, förmodligen
också, även
troligen, troligtvis
säkert, säkerligen, förvisso
tydligen
vanligen, vanligtvis
verkligen
väl
åtminstone
överhuvud, överhuvudtaget

P.S.: Os "advérbios da lista [satsadverb el. satsadverbial el. "rörliga" el. "vandrande" adverb (é a mesma coisa)] em português nesse link: Huvudsats I
Se tiver advérbios que não está na lista no link "acima", basta "escrever um cometário eu escrevo em português e coloco no Blog".

Regel: [regra]

I huvudsats står det "rörliga adverbet" efter det finita verbet: {Na oração principal "rörliga adverbet" vem depois do "finita verbet"*}
Ex: Han har aldrig varit i Rio.
s = han
p = har
sa = aldrig
p = varit

[Ele nunca esteve no Rio.]

I bisats står det "rörliga adverbet" före det finita verbet: {Na oração principal "rörliga adverbet" vem antes do "finita verbet"*}
Ex: Han påstår, att han aldrig har varit i Rio.
s = han
sa = aldrig
p = varit

[Ele afirma/assegura, que ele nunca esteve no Rio.]

P.S: Como se pode ver que: "as regras do idioma sueco ñ aplicar e nem são parecidas com as do português" ***

Undantag: Adverbet står efter de finita verbet :
1. i frågeformade konditionalsatser:
Ex: Byts inte oljan (=Om oljan inte byts) regelbundet, kan motorn ta skada.
p = byts
sa = inte
s = oljan

[Se não trocar o óleo regularmente, o motor pode "causar dano".]

Fortsätt.......